Demokrati i Sverige

Den svenska statens uppbyggnad och funktion

• Med staten menas den svenska riksdagen, regeringen och myndigheterna. 
• Sveriges kung kallas statschef men saknar politisk makt.
• Riksdagen utgörs av 349 folkvalda representanter vars uppgifter är att fatta beslut i viktiga frågor och att stifta nya lagar.
• Regeringen består av statsministern och de ministrar/statsråd som hen har utsett. Regeringen styr genom att den verkställer riksdagens beslut och tar initiativ till nya lagar eller lagändringar.
• Domstolarnas uppgift är att döma den som begår lagbrott. Domstolarna är oberoende av statschefen, riksdagen och regeringen för att det ska vara rättssäkert.
• En av statens viktigaste uppgifter är att skydda medborgarna och deras egendom och att försvara landet mot yttre hot. Till sin hjälp har staten myndigheter så som polisen, försvaret och rättsväsendet.

I dag är EU en del av det svenska politiska systemet. Vissa frågor som tidigare beslutats nationellt av riksdagen beslutas i dag av kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet.

Riksdagen

• Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet som sker andra söndagen i september.
• Riksdagen består av 349 personer som valts av folket. Platserna i riksdagen kallas mandat och fördelas proportionellt utifrån rösterna. Har ett politiskt parti fått 10 procent av svenska folkets röster så får de också 10 procent av platserna i riksdagen. Blanka och ogiltiga röster räknas inte.
• Riksdagens uppgifter är att styra landet och genomföra den politik folket har röstat fram. Uppgifter kan bestå i att stifta lagar, utse och även avsätta regeringen, kontrollera regeringens arbete, godkänna statens budget, besluta om internationella relationer och rösta i viktiga frågor.
• Riksdagens arbete består i stor utsträckning av att behandla skrivelser, förslag och frågor som de fått från olika utskott och från regeringen. Förslag från riksdagsledamöter kallas motioner och förslag från regeringen kallas propositioner.
• Riksdagen kontrollerar regeringens arbete. Tycker den att regeringen har misskött sig kan den väcka en misstroendeförklaring. Om majoriteten i riksdagen röstar för den så måste regeringen avgå. Kvar finns sedan en expeditionsregering som sköter arbetet tills en ny regering utsetts.

Läs mer om riksdagen och dess arbete

Vad gör egentligen en riksdagsledamot?
Lär dig mer om ledamotsuppdraget från UR:s filmserie Demokrati pågår.

Regeringen

• Riksdagen utser statsminister som i sin tur utser vilka ministrar/statsråd som ska sitta i regeringen. Det är helt fritt för statsministern att välja vem hen vill, men personen måste vara svensk medborgare.
• Antalet statsråd varierar från regering till regering och är beroende på vilken kompetens och vilka frågor som regeringen vill lyfta fram.
• Regeringen måste inte bestå av personer från riksdagen. Dagens regering består både av riksdagsledamöter och personer som aldrig suttit i riksdagen.
• Regeringens uppgifter är att föreslå nya lagar och ta fram förslag på en statsbudget. Regeringen ska också verkställa riksdagens beslut, leda de statliga myndigheternas arbete, sköta de internationella relationer som riksdagen bestämt och leda försvarets och polisens arbete.

Läs mer om regeringen och dess arbete 

Sveriges grundlagar

De viktigaste reglerna för Sverige har samlats i fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Regeringsformen talar om hur Sverige ska styras. Denna grundlag är den mest omfattande. Lagen innehåller de viktigaste bestämmelserna för statschefens, riksdagens, regeringens, domstolarnas och myndigheternas roller. Regeringsformen inleds med orden "All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse." (Regeringsformen 1 kap. 1 §)

Successionsordningen är från 1810 och handlar om monarkin och hur positionen som kung eller drottning ärvs. Sverige har en konstitutionell monarki, vilket betyder att monarkin är inskriven i grundlagen (konstitution = grundlag).

Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är två grundlagar som handlar om rätten att uttrycka sig fritt. Tidningar, radio och tv har en viktig uppgift att granska människor med makt, till exempel politiker.