Barns ord om rasism

För mig var tidigare rasism bara att man blev diskriminerad på grund av, ja, det som alla sa; hudfärg, etnicitet, brytning eller namn eller alltså vad som helst som väl inte passar in i normen. Men jag har lärt mig att alltså människor rent vetenskapligt sett är en och samma ras. Så egentligen så är rasism ett tankesätt som vi människor har skapat om att vi är olika. Bara för att man typ kanske har lite mer melanin. 

För mig är det mer viktigt med känslan än hur jag ska beskriva ordet. Det är känslan att känna sig annorlunda. Och att man inte passar in nånstans. Det känns nästan typ att man inte är som alla andra eller i alla fall inte som man ska vara. 

Lärare ska egentligen lära ut att sådana ord är dåliga men rasismen måste inte bara vara kommentarer utan kan också vara mer ”dold” och gör att man hela tiden känner sig obekväm och inte ”känner sig som hemma. 

Det handlar om att bli utstött från samhället och rent konkret behöver det inte bara handla om faktiska saker som människor säger utan kan också handla om blickar som ges. 

Rent konkret kan det handla om att sättas i svenska som andraspråk trots att man är född i Sverige.

Att mötas av kommentarer från vuxna som att ”Ja du blir väl inte bortgift nu?

Att man kan slängas ut från allmänna platser för att man ser ut på ett visst sätt.

Om man åker in till stan måste man tänka på vad man ska ha på sig för att inte få blickar.

När vi delar upp människor och behandlar varandra olika.

Att döma någon på utseende, att misstänkliggöra och följa efter någon som har mörk hud i affärer.

Att man liksom blir orättvist behandlad på grund av hudfärg, religion, bakgrund och så vidare.

Nån kommer och rör ditt hår utan att fråga.

Att använda kränkande ord som n-ordet eller z-ordet.

Att man inte passar i normen.

Rasism handlar om människors olika fördomar, om att trycka ner och hata olika folkgrupper.