För dig som är trans eller funderar

När anhöriga vill veta

Spår på marken. Av festen och firandet. Visselpipan. Påkallandet av uppmärksamhet. Något taggigt. Här i gruset, på asfalten. Månskärvan. Blanka bitar av papper. /Oli
Bara du vet vad som är viktigt för dig. Du har rätt att bli lyssnad på och att bli tagen på allvar. Du har också rätt att få stöd. Vad skulle du vilja säga till anhöriga om hur en är ett bra stöd? Så här har andra svarat på den frågan.

"Det kan vara svårt att acceptera att en person som du har känt hela ditt liv inte är den som du trott den varit. Det kan kännas som om den kastar bort allt du gett till den, men kom ihåg att det nästan alltid är svårare för dem än vad det är för dig. Det bästa du kan göra är att försöka förstå. Om du verkligen inte kan göra det - acceptera dem. Oavsett. Det spelar ingen roll om du inte kan förstå varför och hur de känner såhär, acceptera dem oavsett. Det är allt vi önskar."
Kille, 13-15 år

"Visa att de kan snacka med dig om saker, det är tydligt, för annars så kan man bara hålla sig själv och man blir galen över att känna sig annorlunda och utanför. Och så blir det bara en konstig spiral där man känner sig ännu sämre och sämre, tills nåt extremt dåligt kan hända. Jag tror många transpersoner har gått igenom den spiralen, och vissa kommer aldrig ut. Så jag tror att det är extremt bra att snacka med folk, annars kommer man känna sig instängd nästan hela livet. Bara säg åt dem att jag finns där, du kan snacka med mig, jag kommer inte döma dig, jag kommer fortfarande älska dig, såna saker."
Kille, 13-15 år

Transungdomars tips till anhöriga

utan tolkning syntolkat teckentolkat